Cookies on the Borealis website Om du fortsätter utan att ändra dina inställningar antar vi att du är glad att få alla cookies från den här webbplatsen.
Om du vill ändra dina inställningar kan du göra det genom att följa dessa instruktioner. Cookie Policy

Acceptera

Borealis historia i Stenungsund

Borealis historia börjar 1960 då Stenungsund blev Sveriges petrokemiska centrum.

  • 2012 Den nya hamnpiren färdigställdes i november, som administreras av PetroPort AB (ägs 50/50 av Borealis och Perstorp).
  • 2010 Borealis nya högtrycksfabrik (LD5) togs idrift.
  • 2007 Borealis fattade beslut om att bygga en ny högtrycksfabrik (LD5)
  • 2006 OMV/IPIC tar över Statoils ägarandel i Borealis
  • 2005 MTBE-anläggningen konverterades till ETBE (etyl tert betyl eter)
  • 2004 Borealis Scandinavia bildades
  • 2000 Krackeranläggningen expanderades med 50%. Borstar PE-anläggning togs i drift
  • 1998 OMV/IPIC tar över Nestes ägarandel i Borealis
  • 1994 Borealis bildades med Neste och Statoil som ägare (50/50). Akzo blev ny ägare till Berol Nobel
  • 1993 MTBE-anläggningen (metyl tert betyl eter, ersätter bly som oktanhöjare i bensin) togs i drift (Statoil)
  • 1988 Nobel tog som ny ägare över Berol
  • 1987 Invigning av FoU-laboratorium (Neste Polyeten)
  • 1986 Etenterminalen togs i drift. Neste blev ny ägare av Beroxo
  • 1985 Statoil blev ny ägare av Essos krackeranläggning
  • 1984 Neste blev ny ägare av Unifos. Norsk Hydro blev ny ägare av KemaNord  (tidigare Fosfatbolaget)
  • 1983 Den andra lågtrycksfabriken stod klar och togs i drift (Unifos)
  • 1980 Komplexet utökades med Beroxo, den första propenkunden
  • 1971 - 72 Den första lågtrycksfabriken togs i drift (Unifos)
  • 1969 Essos andra kracker togs i drift
  • 1967 Komplexet utökades med Fosfatbolagets PVC-fabrik
  • 1963 Krackeranläggningen (Esso) och högtrycksfabriken (Unifos) togs i drift
  • 1960 De första petrokemiska kontrakten (Esso, MoDo, Unifos) skrevs för byggandet av ett petrokemiskt komplex i Stenungsund